Europadomstolen kräver svar från regeringen om FRA-lagens konsekvenser
2011-11-30 | Centrum för rättvisa anmälde konsekvenserna av den svenska FRA-lagen till Europadomstolen för 3,5 år sedan. Nu har domstolen beslutat sig för att inleda en prövning. Den svenska regeringen måste nu besvara domstolens frågor om den kontroversiella lagen.
- Det finns ett stort allmänintresse i att det reds ut om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav eller inte, säger Centrum för rättvisas chef Clarence Crafoord i en kommentar.
FRA-lagen har kritiserats för att hota den personliga integriteten. Regeringen tvingades under stort tryck göra ändringar i lagen. Den lag som trädde i kraft den 1 januari 2009 ger Försvarets Radioanstalt (FRA) utökad rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, vilket bland annat innefattar telefon- och en stor del av internettrafiken. Tidigare omfattade spaningarna bara eterburen trafik som dock var helt oreglerad i lag.
Trots förändringarna anser Centrum för rättvisa att lagen alltjämt uppvisar brister i fråga om rättssäkerheten.
Hoten ifrågasätts
En del av de hot som lagen, enligt förarbetena, är tänkt att skydda ifrågasätts också i klagomålet. Det handlar bland annat om olika typer av ”försörjningskriser, ekologiska obalanser, miljöhot, etniska och religiösa konflikter, stora flykting- och migrationsrörelser, samt ekonomiska utmaningar i form av valuta- och räntespekulationer”. Centrum för rättvisa menar att dessa ”inte kan anses utgöra sådana hot mot samhället som är tillräckligt allvarliga för att motivera en massavlyssning av all elektronisk kommunikation över Sveriges gränser. De angivna syftena är i vart fall inte tillräckligt definierade och precisa för att lagen ska kunna anses tillräckligt förutsebar för den enskilde”.
Därtill finns det inga möjligheter för den enskilde som misstänker att den är föremål för otillåten avlyssning att få en rättslig prövning. Ingen myndigheter kan därför besluta om att stoppa avlyssningen.
Storbritannien fälldes
Bara ett par veckor efter riksdagens beslut om den ursprungliga FRA-lagen 2008 fällde Europadomstolen Storbritannien för en signalspaningslag som var mycket lik den ursprungliga FRA-lagen.
Beslutet att inhämta regeringens yttrande innebär att det första hindret på vägen mot en rättegång om effekterna av FRA-lagen är undanröjt. Endast en dryg procent av alla de uppemot 1 000 årliga anmälningarna mot Sverige kommuniceras – övriga sorteras bort.
Europadomstolen begär nu att den svenska regeringen ska förklara hur Sverige levde upp till Europakonventionens krav i tre olika tidsperioder: innan FRA-lagen kom till, efter att den ursprungliga FRA-lagen hade beslutats och perioden efter att den ändrats, dvs. FRA-lagen i sin nuvarande form.
Regeringen har nu 16 veckor på sig att svara på Europadomstolens frågor. Därefter avgörs om prövningen går vidare eller inte.
- Att Europadomstolen tvingar Sverige att förklara sig angående FRA-lagen bekräftar att vår anmälan var en välavvägd åtgärd. Det är positivt att vi nu får ett tydligt svar på om Europadomstolen tycker att de förbättringar som gjorts i lagen är tillräckliga eller inte, avslutar Clarence Crafoord .
Det här är andra gången på kort tid som Centrum för rättvisa driver ett mål i Europadomstolen. Tidigare i höst gällde det en förhandling i Grand Chamber i det så kallade Gillberg-målet.
Europadomstolens begäran om yttrande
