Statligt löftesbrott om tystnadsplikt i Europadomstolen i morgon
2011-09-27 | Var det rätt av professor Christopher Gillberg att hålla löftet till de 141 försökspersonerna att damp-undersökningen inte skulle läcka ut? I morgon står han inför Europadomstolens högsta instans som ska avgöra om hovrätten hade rätt att straffa honom för att han höll löftet. Se filmad intervju med Clarence Crafoord efter artikeln.
Tingsrätten dömde 2005 Christopher Gillberg för tjänstefel vilket fastställdes av hovrätten året därpå. Orsaken var att han med hänsyn till avtal om tystnadsplikt med försökspersonerna inte ville lämna ut känsliga uppgifter om 140 barn och anhöriga som ingick i hans DAMP/ADHD-forskning. Han stod fast vid sitt löfte. Den barnläkare och den sociolog som enligt kammarrättens beslut skulle få tillgång till materialet fick aldrig se det.
Men Christopher Gillberg gjorde bara som Göteborgs universitet hade gett order om. Han slog vakt om materialet. Utomstående skulle inte få se det. Den typen av sekretessavtal ingick hundratals forskare över hela landet varje år.
Väckte åtal
Justitieombudsmannen väckte ändå åtal mot både professor Gillberg och rektorn för Göteborgs universitet för tjänstefel. Genom den fällande domen tvingades Gillberg betala över 150.000 kronor i böter och rättegångskostnader.
Christopher Gillberg gav sig inte utan väckte talan i Europadomstolen. Förra hösten kom en minoritet i första kammaren fram till att Sverige skulle fällas och hovrättens dom kritiserades kraftigt. Majoriteten fann dock inte att något konventionsbrott hade begåtts.
I våras tog Europadomstolens högsta instans Grand Chamber upp målet till prövning och i morgon den 28 september äger huvudförhandlingen rum. Det är den första svenska förhandlingen i Grand Chamber på 15 år. Senast gällde det den gotländske företagaren Torgny Gustafsson som rörde den negativa föreningsfriheten och hans rätt som företagare att inte genom stridsåtgärder tvingas teckna kollektivavtal. Christoffer Gillberg har kontaktat Centrum för rättvisa i samband med pläderingen som kommer att hållas av juristerna Anna Rogalska Hedlund och Clarence Crafoord.
Många brister
Det finns många brister i rättssäkerheten kring det svenska systemet kring forskning och offentlighet. Och det finns europarättsliga aspekter som varken kammarrätten eller brottmålsdomstolarna beaktat.
- Det här är ett principiellt viktigt mål rörande huruvida enskilda individer ska kunna lita på de löften som staten ger. Vi är glada för förtroendet att få föra Gillbergs talan, säger Clarence Crafoord om fallet som kan komma att påverka forskningen i hela Europa.
Professor Elias Ericsson kommer att hålla ett anförande rörande de forskningsetiska aspekterna.
Se förhandlingen från Europadomstolens Grand Chamber genom att klicka här.
Clarence Crafoord och Anna Rogalska Hedlund skriver i dag (27/9) om fallet i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Du hittar den här
Inslag i Sveriges Radio Göteborg och Ekot den 28/9 lyssnar du på här
Debatt om Gillbergfallet i Sveriges Radios P1 Morgon den 28/9 lyssnar du på här
Kammarrättens dom 1 Eva Kärfve
Kammarrättens dom 2 Eva Kärfve
Regeringsrättens beslut Gillberg
Webb-tv Intervju med Clarence Crafoord
